WEIZENBIER


Weizenbier är ett veteöl som stammar från Bayern. Det har betydligt högre stamvörtstyrka än det berömda Berlinerweisse (som även innehåller mjölksyra som ger en viss syrlighet). Många intressanta variationer finns att tiilgå i sydtyskland. Alkoholstyrkan varierar från 5,0 volym% och uppåt. Precis som den nordliga drycken överjäses Weizenbier och humlas bara lätt.
Det har en fruktig och maltrik smak men förblir ändå läskande. Det är pärlande och fylligt, en mycket egenartad öltyp som bryggs med all den känsla och duglighet som den tyske bryggaren så lätt kan uppbåda. Man brukar inte tillsätta fruktjuicer och essenser till denna sydtyska brygd, men en skiva citron framhäver den fruktiga smaken.
Veteöl kännetecknas av att det serveras i höga vasliknande glas. Ölet skiljer sig från vanlig öl genom att en del av kornmalten ersätts med vetemalt (minst 75 %), vilket ger ölet en särskild mild smak.
Veteöl finns i två olika huvudgrupper: kristall och hefe.
Hefe efterjäses på flaska och det gör att jästen (hefe) är kvar i botten. Grumlar gärna vid upphällningen. Kraftigare smak än kristall.
Kristall är som namnet säger "kristallklar" alltså filtrerad utan jäst. Är i regel mer kolsyrerik och mer "spritzig" i smaken.
Mellan dessa två grupper finns en salig blanding av mörka, starka och alkoholfria veteöl.
Süddeutsches Weizenbier och dess starka tradition är en lycksam biprodukt från en ganska speciell tidsperiod för Hofbräuhaus. Bara 15 år efter att kurfursten av Bayern öppnat detta bryggeri för produktion av mörka kornöl, beslöt han 1603 att ta över alla rättigheter att brygga veteöl i sitt furstendöme, till synes för att säkra tillgången på vete. Då alla andra bryggare sålunda förbjöds att tillverka denna öltyp fick kurfurstens produkt en viss exklusivitet.
Han manipulerade ytterliggare dess marknadsföring genom att tvinga en del krogvärdar att ofrivilligt ta emot hans öl. Det var kurfursten själv som utfärdade tillståndet att sälja öl så det var inte lätt för krogvärdarna att protestera. Flera Hofbräuhäuser anlades också i andra bayerska städer för att öka försäljningen av det furstliga ölet. Allt eftersom århundradena passerade i ett rusigt töcken och olika väpnade konflikter skapade behov av att få in mer skatter, såldes en del av dessa Hofbräuhäuser med bryggrättigheter och allt. Fler och fler bryggare fick tillstånd att brygga Weizenbier.
Till slut var det fritt tillgängligt i hela furstendömet och blev ett av Bayerns framstående nationalöl. Ölets popularitet har även förstärkts ända från början på grund av dess rykte om att vara en stärkande dryck, rentav en medicin.
Sedan några år tillbaka finns det ett större antal weizenbier att köpa i Sverige. Bland andra: Ayinger, Erdinger, Franziskaner, Paulaner Söldenauer och Weihenstephan.
Åter till föregående sida