Ölskribenter i Österled


En morgon i början av maj vaknade ett antal förväntansfulla ölskribenter samtidigt med soluppgången. En nyinstallerad katamaran med avgångstid 07.00 låg och väntade i Nynäshamns färjläger. Färden gick till Gotland och efter ca tre timmar anlände vi i Visby hamn. Överfarten hade gått bra, trots katamaranens känslighet för även den ringaste sjögång.

Vivungs bryggeri

Första anhalten blev det lilla bryggeriet Vivungs i Vänge, nära Roma. Lennart "Lillis" Svärd med sambon Jane Westerståhl välkomnade de törstiga ölskribenterna med en ny produkt - Roma Kloster. Ölet uppskattades med berömmande kommentarer.

Doften var generös med en trevlig fruktighet och en tydlig, kryddig humlekaraktär som gick i citrus och snus. Den mycket aromatiska amerikanska humlevarianten Cascade stod för det sistnämnda.

Roma Kloster jäses med en tysk överjäst som uppodlas av Vivungs själva från en förpackning avsedd för hembryggare. Alkoholhalten blir ca 4,5 volymprocent vilket gör det smakrika ölet extra drickvänligt. Maltsammansättningen är 82 % pilsnermalt och 18 % vetemalt. Pilsnermalten köps medan vetemalten mältas av Vivungs själva. Det tillverkas också en lätt rökt kornmalt som är en viktig ingrediens för bryggandet av gotlandsdrickan, eller "dricken" som det heter på gotländska.

Lillis började sin bana som bryggare genom att tillhandahålla ojäst gotlandsdricka, s k lännu, på femlitersdunkar. Lännun köptes i matvaruaffärer och jästes till dricka med bakjäst hemma hos konsumenten. Så småningom, efter ivrigt påhejande av bl a hembryggare, började Lillis nära tankar om att själv jäsa drickavörten och att förse fastlandet med äkta gotlandsdricka.

Under 1994 startade produktionen av jäst gotlandsdricka och produkten prisades vid Stockholm Beer Festival samma år med förstapris i kategorin 'Övriga Öl'.

Gotlandsdrickan innehåller både rökt kornmalt och münchenermalt. Den humlas sparsamt. I samband med mäskningen kommer vörten i kontakt med enris. Det slutgiltiga produkten är aningen rökig med inslag av tjära samt en viss enkaraktär. Alkoholstyrkan ligger runt 5,0 volymprocent vilket gör det hyfsat drickvänligt.

Ett starkt öl på ca 8,0 volymprocent har också införlivats i sortiment. Namnet - Vivungs Dragöl - borde ge alla som läst Röde Orm den rätta stämningen. Dragölet är sött av alkohol och resterande maltsocker. I övrigt är det maltigt på en intressant sätt. Både gotlandsdrickan och dragölet jäses med vanlig svensk bakjäst såsom brukligt bland alla gutar som brygger dricka hemma.

Som hembryggare och vän av bryggerier drivna av entusiasm, gladdes jag åt den utrustning med vilken Vivungs produkter bryggs med. Slitvargen i enplansbryggeriet är ett 10-tal mjölkcisterner i rostfritt stål som en gång tillhört mjölkbönder som varit tvungna att lägga ned. I sex av kärlen jäser ölet.

I bredvidliggande rum, syns genom en glasvägg två stycken som fungerar som mäskkärl och kokpanna. Går man vidare kommer man till en enkel filtreringsanläggning och som temporär lagringstank hittar man där ännu en mjölktank. Någon vecka innan vi kom på besök hade bryggeriet fått en ny flasktappningsmaskin. "Ny" är dock en sanning med modifikation då den köpts begagnad av läskproducenten Guttsta bryggeri. Den rasslade emellertid snällt igång och kapsylerade utan problem en tom provflaska. Tidigare buteljerades ölet för hand med hjälp av halvmanuell flasktappare - fem flaskor åt gången.

Ett så komplett ölproduktionsanläggning som Vivungs är finns nog inte på annan plats i Sverige. Som jag tidigare berörde så producerar Vivungs också egen malt i ett mälteri beläget i en byggnad bakom bryggeriet. Orökt vetemalt och rökt kornmalt tillverkas. Den rökiga varianten kölnas (torkas) med björkved vars rök leds in i maltkölnan medan vetemalten endast kölnas med varmluft. Malten är inte bara bra att brygga med utan också mycket ätvänlig vilket kunde det konstateras under ivrigt tuggande.

Under sommarhalvåret driver Jane och Lillis en uteserving i anslutning till bryggeriet. Där kan man njuta av Vivungs egna rökta charkuterier med tillhörande tilltugg och givetvis skölja ned allt med bryggeriets produkter. Vivungs är väl värt ett besök i alla avseenden och man kommer inte att bli besviken.

Gotlands bryggeri

Ett bryggeri beläget innanför Visbys gamla murar har givetvis krav på sig att vara estetiskt tilltalande. Detta uppfylls med råge av Gotlands Bryggeri, ett mikrobryggeri som ägs av Spendrups. Det är inhyst i ett hus som tidigare tjänat som stall för ett tidigare bryggeris hästar. Innan byggnaden på nytt togs i ölets tjänst fungerade lokalen senast som kyrka för den frikyrkliga Smyrna-rörelsen. På andra sidan gatan står kyrkoruinerna S:t Lars och S:t Drotten vilka har säkert hjälpt till att namnge bryggeriets första produkt - Wisby Klosteröl.

Idag är byggnaden skinande nyrenoverad med vit puts och genom två stora fönster kan förbipasserande fotgängare beundra de blankputsade kopparpannorna. Bryggverket av det tyska lyxmärket Schulz är importerat från ölhuvudstaden Bamberg. (Samma slags bryggverk återfinnes för övrigt i Gamla Stans Bryggeri i Stockholm.) Hela bryggeriet är byggt och designat för att en person ska kunna sköta allting: från bryggning till buteljering. Den som idag gör detta heter Lars Johansson, bryggare utlånad från Spendrups i Grängesberg. Han trivs på Gotland, och vill inte tillbaks till Grängesberg i första taget.

När vi kom till bryggeriet hade Lars just bryggt ett lageröl av exportstyrka. Det var dock bara en experimentbrygd. Bryggeriet används nämligen av Spendrups för att provbrygga recept i litet format - något som blir för dyrt och otympligt i något av Spendrups stora bryggerier. Det öl som vi idag går att köpa från Gotlands bryggeri heter Wisby Klosteröl och är en överjäst produkt. Den är rätt stark med sina 6,0 volymprocent och inget man bälgar i sig i större mängder. Dessutom hindras överkonsumtion genom att ölet är väldigt dyrt, i alla fall på krogen - ca 40 kr för 0,2 liter såg vi den för. Då är det billigare att dricka den på flaska som finns i beställningssortimentet för 20:30 för 0,5 liter.

Ölet är grumligt, beroende på att 20% vetemalt ingår i brygden och att den inte filtreras. Jag tycker den var ovanligt grumlig jämfört med andra ofilterarade produkter som haft betydligt mer vetemalt i sig, bl a sydtyska veteöl. Förmodligen önskar man att produkten skall vara litet grumlig för att ge ett äkta och rustikt intryck.

Humlen som används, både för beska och arom, är de ädla aromvarianterna Hersbrucker och Saaz. Beskan ligger på låga 23 enheter, ungefär som hos Pripps Blå. Ölet jäses i öppna jäskar vid 20 C med en jäststam från det skotska bryggeriet Maclay - samma jäst som Spendrups använde för sin Scotch Ale. Man brygger ca fyra gånger i veckan och årsproduktionen ligger på ca 3000 hl. Wisby Klosteröl är en helmaltsprodukt, vilket kanske är självklart med tanke på att ägaren Spendrups är Sveriges helmaltsförespråkare nummer ett (de ändrade ju receptet på råfruktsprodukten Stella Artois till helmalt när de började att licensbrygga det!).

När jag frågar vilken typ ölet kan klassas som svarar Lars litet osäkert att "det har de belgiska klosterölen som förebild till viss del". Personligen tycker jag att Wisby Klosteröl inte liknar de belgiska klosterbrygderna särskilt mycket men det är ett gott öl. Belgiska klosteröl brukar ju innehålla en försvarbar mängd socker, som bidrar till den karaktäristiska fruktigheten, och jäses dessutom med en yvigare jäst som ger en tydlig fenolisk kryddighet. Wisby Klosteröls doft är komplex med diskret humleton, torr kryddighet och toner av pomerans och citrus. Vidare märks en jästig friskhet. Smaken är också frisk med citrus och liten astringens som drar åt kärnor. Eftersmaken är fortfarande frisk med torr malt som samsas med en aning citrus.

I framtiden lär det tillkomma andra öl i Gotlands Bryggeris sortiment, enligt Lars. En lager är högst trolig. Det finns alla förutsättningar för att nya goda och välbryggda öl skall materialiseras genom Lars försorg med viss hjälp av det fina bryggverket - det tillåter ju dekoktionsmäskning som brukar ge fina pilsneröl av tjeckisk typ.

Bryggeriet är mycket besöksvänligt. Genom glasade väggar ser man alla bryggeriers delar - från jäskar till de cylindrokoniska lagringskärlen i rostfritt. Enda kruxet är att man som besökare inte får dricka ölet - det har myndigheterna sagt ifrån. Lars sa att det inte finns några direkta planer på att försöka kringgå detta faktum men att det samtidigt vore trevligt att kunna bjuda på produkten i samband med visning. För ölvännen är ett besök på bryggeriet ett måste när man vistas i Visby.

Fredrik Eriksson
Redaktör för Svenska Ölfrämjandets medlemstidning Maltesen

Stockholm 19 juni 1996


Åter till framsidan